MARKNADSÖVERSIKT

Globala aktier fortsatte sin uppåtgående kurs under andra kvartalet och trotsade de negativa marknadsförväntningarna även om centralbanker världen över förblev fixerade vid åtstramning av räntorna för att bekämpa inflationen.

Stark vägledning från artificiell intelligens skapade en ökning i teknikaktier, vilket lyfte amerikanska aktier. Specifikt drev mega-cap tech-aktierna S&P 500-resultatet på 8,3 % under andra kvartalet, som nu är uppe med 15,9 % sedan årets början. Nasdaq-indexet stärktes med 12,3 % och den tekniktunga indikatorn har hoppat med 31 % sedan årets början, vilket är det bästa första halvåret sedan 1983. Aktier stöddes ytterligare av starka ekonomisk data och då företagsvinsterna var bättre än väntat under första kvartalet. Under kvartalet var marknaderna tvungna att navigera genom det största bankmisslyckandet sedan finanskrisen 2008, efter att First Republic beslagtogs av tillsynsmyndigheter och såldes till JPMorgan, och genom den amerikanska skuldtaksförhandlingen som ökade sannolikheten för en amerikansk konkurs. När de regionala bankernas utflöden till slut stabiliserades och den amerikanska regeringen nådde ett avtal om skuldtaket i sista minuten, vände investerarna återigen sin uppmärksamhet tillbaka till inflationen och räntorna. Medan inflationen svalnade till 4 %, i maj tycks de senaste uppgifterna om konsumtion och arbetslöshet, som belyser den amerikanska ekonomins motståndskraft, stödja argumenten för att hålla räntorna högre under en längre tid. Dessutom visade en revidering av Q1 BNP en tillväxt i ekonomin på 2 %, istället för initiala uppskattningar på 1,3 %. Ovanstående mildrade rädslan för en amerikansk recession och marknaderna verkade ta Feds vägledning om uteblivna räntesänkningar 2023 på större allvar. Fed höjde räntan med 25 punkter i maj och pausade sin räntehöjningskampanj i juni, i stort sett som väntat. Investerare har nu flyttat upp sina ränteförväntningar, prissatt ytterligare en räntehöjning i juli och förväntar sig inte längre några räntesänkningar under 2023, vilket driver upp räntorna och ner priserna ner på obligationer.

Europeiska aktier steg med 3 % under andra kvartalet, hämmade av osäkerheten i styrkan på Kinas ekonomiska återhämtning och skiftande ränteförväntningar. EUR drabbades initialt av en viss nedgång mot USD under den amerikanska skuldtakskrisen, men lyckades återhämta sig och avslutade kvartalet upp med 0,65 % mot USD efter hökaktiga kommentarer från ECB-tjänstemän. ECB levererade två räntehöjningar på 25 punkter i maj respektive juni och varnade för att höjningscykeln kommer att fortsätta tills det står klart att inflationen kommer ner till målet på 2 %. Trots en betydande minskning av inflationen i euroområdet till 5,5 % höjde ECB sina inflationsprognoser för de kommande åren eftersom priserna på kärnkomponenter har förblivit höga. Till skillnad från i USA tycks de senaste avläsningarna från euroområdet tyda på att de högre räntorna har börjat påverka realekonomin. En ECB-undersökning visade att bankerna har stramat åt tillgången till kredit avsevärt, vilket ytterligare kan dämpa euroområdets tillväxt, som kom in svagt på -0,1 % under första kvartalet. Tyskland har sett ett kraftigt fall i industriproduktionen, fallande konsumentsentiment och gick in i en lågkonjunktur under första kvartalet, genom att minska för andra kvartalet i rad. För närvarande har den tröga aktiviteten i euroområdet inte skadat arbetsmarknaden särskilt mycket, med brist på arbetstagare, vilket också har hjälpt till att stödja en snabb löneökning i de senaste löneavtalen.

En envist hög inflation fortsätter att utgöra en huvudvärk för brittiska beslutsfattare, då den låg kvar på 8,7 % i maj, vilket översteg prognoserna. Som svar överraskade BoE marknaderna och levererade en överdimensionerad höjning på 50 punkter i juni, vilket underströk beslutsfattarnas beslutsamhet att bekämpa inflationen. Hypoteksutlåningen sjönk till nivåer liknande de i mitten av pandemin, eftersom de höga räntorna dämpade köpintresset i Storbritanniens fastighetssektor. De kortfristiga lånekostnaderna klättrade över 5 % för första gången sedan den globala finanskrisen och brittiska pundet steg med 3 % mot USD. Samtidigt tappade FTSE 100 1,3 % under kvartalet.

Ledsamt nog för Riksbanken fortsatte den svenska kronan att dala och nådde en rekordlåg nivå mot euron, vilket ytterligare komplicerade centralbankens kamp mot inflationen, som trots att den saktade ner till 9,7 % i maj ,fortfarande är mycket högre än centralbankens mål. Valutan tyngdes ner av en kombination av global riskaversion och förväntningar på att Centralbanken är nära att avsluta sin årslånga räntehöjningscykel, som har varit särskilt skadlig för Sveriges hushåll, där bolåneräntorna vanligtvis bara är bundna i tre månader, och för ett antal svenska fastighetskoncerner som har sett sina betyg sjunka från investment grade till high yield, eftersom de måste återfinansiera mer än 40 miljarder dollar av förfallande obligationsskulder under de kommande fem åren. Konkurserna steg med 31 % i juni, då räntorna nådde den högsta nivån på nästan 15 år efter att Riksbanken höjde räntorna med 75 punkter under andra kvartalet och varnade för ytterligare en höjning. Trots ovanstående har de senaste ekonomiska uppgifterna varit robusta, där sysselsättningen har hållit igång och detaljhandeln ökat, medan aktierna steg med 3,9 % under andra kvartalet.

Kinesiska aktier led förluster på -7,8 % under kvartalet, vilket utplånade uppgångarna till -4,2 % hittills 2023, på grund av dämpad inhemsk efterfrågan och tecken på att världens näst största ekonomi kämpar för att återhämta sig, vilket stärker kraven på mer politiskt stöd. Medan People’s Bank of China sänkte räntorna, sänkte bankerna räntorna med mindre än väntat, medan beslutsfattare inte kunde tillhandahålla några konkreta bevis på att stödja eventuella stimulanser eller deras timing. Ovanstående oroade investerare som hade bjudit upp kinesiska aktier i hopp om ett genomgripande paket som skulle stödja infrastrukturen och den krisdrabbade fastighetsmarknaden. Japans Nikkei-index ökade tvärtemot med 18,4 % under andra kvartalet, vilket gav en uppgång på 27,2 % hittills i år, på optimism om att världens tredje största ekonomi kommer att överträffa sina konkurrenter. En förnyad satsning från japanska företag på att öka återköpen och fokusera på avkastningen bidrog till att stärka sentimentet, medan bättre-än-väntad ekonomisk tillväxt, en politik för lätta pengar och ytterligare lättnader i pandemiregleringar ökade konsumenternas spenderande. Bank of Japan behöll sin negativa ränta och guidningen av avkastningskurvan oförändrad, då Tokyos kärnkonsumentinflation steg till 3,2 % i juni, lägre än prognosen som var 3,3 %. Som ett resultat deprecierade den japanska yenen med 8,6 % mot USD eftersom förväntningarna på fortsatt divergens mellan Bank of Japan och Fed håller nere valutan, vilket i sin tur hjälper japanska aktier.