MARKNADSÖVERSIKT

Aktier och obligationer hade ett dåligt första kvartal då centralbankernas åtstramning, höga värderingar och en ihållande hög inflation har satt nya påtryckningar på det globala finansiella systemet. S&P 500 föll med nästan 5 % under första kvartalet, medan europeiska och tillväxtmarknadsaktier tappade 9 % respektive 7 %. Statsobligationer kom under betydande säljtryck då investerare prissatte en aggressiv takt av räntehöjningar. Bloomberg Global Treasuries-index föll med 6,2 % under första kvartalet och många aktörer tror att det kommer att bli mer lidande framöver. Den pågående militära aktionen väcker oro över de potentiella effekterna på finansmarknaderna och realekonomin eftersom sanktionsdrabbade Ryssland är en stor producent och exportör av olja, gas, vete, metaller och gödningsmedel. Kriget har medfört omfattande volatilitet och osäkerhet, men det skapar också möjligheter för aktiva investerare eftersom aktievärdesspridningen för närvarande ligger långt över genomsnittet sedan den stora finanskrisen.

Federal Reserve höjde räntorna för första gången sedan 2018 och tjänstemän signalerade att de förväntar sig att höja räntan till nästan 2 % till årets slut. Detta skulle representera den mest aggressiva takten av räntehöjningar på över 15 år. Inflationen i februari, mätt med PCE, var 6,4 %, med energipriser som steg med nästan 26 % jämfört med ett år tidigare. KPI-inflationen kom in på 7,9 %. Prissättningen på obligationsmarknaden pekar mot ett slut av höjningscykeln i mitten av 2023, vilket tyder på att marknadsaktörerna tror att Fed kommer att lyckas bekämpa inflationen. Många aktörer ifrågasätter dock Feds förmåga att normalisera penningpolitiken och minska sina balansräkningar utan att skada realekonomin med tanke på störningarna i globala leveranskedjor, geopolitik och världsordning.

Kriget i Ukraina har en djupgående effekt på den europeiska ekonomin, med tanke på kontinentens beroende av rysk energi och resurser. Det europeiska sammansatta PMI sjönk till 54,5 i mars från 55,5 i februari, medan råvaru- och energipriserna har skjutit i höjden och förtroendet har försvagats. Ett delindex som mäter kostnader steg till 81,6, långt över det tidigare rekordhöga 76 i november 2021. Inflationen i den ekonomiska unionen steg till 7,5 %, en betydande ökning från de 5,9 % som registrerades i februari. För närvarande är ekonomin fortfarande stark, med en arbetslöshet på 6,8 % och den ekonomiska aktiviteten växer fortfarande. ECB meddelade att man kommer att fasa ut sitt program för köp av tillgångar snabbare än väntat och sa att man kommer att "vidta alla åtgärder som behövs för att uppnå prisstabilitet och för att säkra finansiell stabilitet". Räntan på den tvååriga bund, som är den mest känsliga för ändrade ränteförväntningar, blev positiv för första gången sedan 2014, vilket tyder på att marknaden förväntar sig att negativa räntor i Europa snart upphör.

Även om britterna spenderade mer pengar på att shoppa sedan årets början, minskade mängden varor som köptes jämfört med för ett år sedan, vilket illustrerar hur hushållen blir pressade av inflationseffekterna. Pressen är också uppenbar i konsumenternas förtroendeavläsningar och i den kraftiga nedgången av köp av stora/dyra föremål som möbler och andra varaktiga konsumtionsvaror. Dessutom steg huspriserna i den snabbaste takten sedan 2004 och nådde en ökning på 14,3 % på årsbasis i mars. KPI-index steg med en årlig takt på 6,2 % i februari, den högsta sedan 1992.

Trots att de har sjunkit från de senaste toppnivåerna förblev de svenska PMI-värdena för både tillverknings- och tjänstesektorn väl inom expansivt territorium i januari och februari, tillsammans med ett förbättrat företagsförtroende. Dessutom sjönk arbetslösheten i februari till den lägsta nivån sedan pandemin började, vilket i kombination med ett förbättrat ekonomiskt sentiment bådar gott för konsumenternas konsumtion. KPIF kom in på 4,5 % i februari, främst på grund av de snabba ökningarna av energipriserna. Riksbanken behöll räntorna på 0 % vid mötet i februari och återinförde sitt åtagande att behålla sitt obligationsinnehav oförändrat under 2022 och därefter minska successivt.

Tillväxten i Kinas detaljhandel var bättre än väntat under första kvartalet, som ett tecken på att ekonomin håller på att återhämta sig från den fastighetsföranledda avmattningen. Industriproduktionen steg också med 7,5 %, vilket slog förväntningarna på en tillväxt på 3,9 % . Investeringarna i anläggningstillgångar steg med 12,2 %, klart över prognosen för en ökning på 5 %. En av de största ökningarna inom investeringar i anläggningstillgångar kom från högteknologisk tillverkning med en ökning på 42,7 %. På den negativa sidan steg arbetslösheten upp till 5,5 % i februari, medan siffran för åldersgruppen 16 till 24 förblev mycket högre, nämligen 15,3 %. Vice premiärminister Liu He sa att regeringen "aktivt kommer att leverera politik som är gynnsam för marknaderna för att stärka ekonomin, slutföra reformen av internetsektorn så snart som möjligt och allmänt främja stabilitet och förutsägbarhet".