MARKNADSÖVERSIKT

Marknaden har påverkats under andra kvartalet av oro för inflationen och vad centralbankernas räntejusteringar kommer att bli. Det har resulterat i att de relativt dyra och mest "växande" hörnen av marknaden verkligen känt av hettan. SP 500 föll med 16 % under kvartalet och teknikaktier såldes av kraftigt. Eurostoxx 50 föll med 9,4 % medan Tillväxtmarknadsaktier noterade en nedgång på över 11 %. Centralbankernas hökaktiga hållning ledde till en historisk avyttring på obligationsmarknaden, eftersom räntorna på den amerikanska 10-åriga statsskulden steg till 3,2 % mot 2,3 % i början av kvartalet, medan de mest dramatiska rörelserna ägde rum på Europas skuldmarknader med den tyska 10-åriga obligationsräntan som steg till 1,5 % från 0,55 % under första kvartalet. Oroväckande nog steg lånekostnaderna för länder som Italien, Grekland och Spanien med mer än 1,1 % på bara 3 månader, och gick i princip in i en farozon med tanke på hur tungt skuldsatta dessa länder är. Den enda ljuspunkten på finansmarknaderna under andra kvartalet var CSI 300, som steg 7,3 % under kvartalet, då kinesiska ledare signalerade sin beslutsamhet att stödja ekonomin.

Federal Reserve höjde räntorna två gånger under kvartalet, inklusive en räntehöjning på 0,75 % i början av juni. Med en inflation på 8,6 % i maj, den högsta på 40 år, har Fed inget annat val än att höja aggressivt. Ränteutsikterna börjar redan påverka konsumenterna, med detaljhandels-försäljningen som föll med 0,3 % i maj, den första nedgången från månad till månad i år. Dessutom sjönk försäljningen av befintliga bostäder i maj, vilket markerar den fjärde månaden i rad med nedgångar då höga priser och kraftigt högre lånekostnader driver ut köpare från marknaden. Investerare är splittrade om huruvida detta är början på en stagflationär miljö för den amerikanska ekonomin eller om Federal Reserve kommer att lyckas åstadkomma en mjuk landning. Å ena sidan anser vissa investerare att inflationsförväntningarna är väl förankrade och att företagens och hushållens balansräkningar är starka nog att klara stormen. Å andra sidan tror andra att fallande konsumentförtroende och regeringens växande refinansieringsbehov kommer att orsaka en press och i slutändan en recession.

Europeiska centralbanken står förmodligen inför sin största utmaning hittills eftersom inflationen på 8,6 % som registrerades i maj inte är dess enda problem; Centralbanken lovade att begränsa obligationsmarknadens fragmenteringsrisk, vilket innebär att den åtog sig att minska lånekostnaderna för de mest utsatta länderna som Grekland och Italien, samtidigt som den höjde räntorna. Att en centralbank kontrollerar ränteskillnaden mellan medlemsländerna är ett experiment som aldrig tidigare prövats. Efter att ECB signalerade att den var redo att höja räntorna med 0,5 % i september om det skulle behövas, efter en planerad höjning på 0,25 % i juli, hoppade italienska, portugisiska och spanska lånekostnader till de högsta på flera år, vilket fick ECB att signalera om ett potentiellt "antifragmenteringsverktyg". Samtidigt stiger inflationsförväntningarna i euroområdet bland konsumenterna eftersom kriget i Ukraina skapar ett aldrig tidigare skådat pristryck.

Ett tryck uppåt på råvarupriserna och påfrestningarna i de globala leveranskedjorna väcker oro för att den brittiska ekonomin snart kommer att gå in i en lågkonjunktur. Detaljhandelsförsäljningen minskade i maj och konsumenternas förtroende sjönk till det lägsta någonsin. Med KPI-inflationen på 9,1 % i maj, upp från 9 % i april, måste BoE hantera avvägningen mellan tillväxt och inflation. Räntorna ligger för närvarande på 1,25 % efter höjningen på 0,25 % i juni, medan många medlemmar av penningpolitiska kommittén och marknadsaktörer efterlyser ett mer aggressivt agerande.

Den svenska ekonomin krympte med 0,8 % under första kvartalet, mer än vad som initialt rapporterades, då exporttillväxten var trög. Finansminister Mikael Damberg sa "vi kan förvänta oss tuffare tider framöver" då ekonomin känner av konsekvenserna från kriget i Ukraina och den ihållande höga inflationen. Riksbanken höjde räntorna från 0 % till 0,75 % då inflationen steg till den högsta nivån sedan början av 1990-talet. Världens äldsta centralbank signalerade ytterligare räntehöjningar i år och en snabbare reduceringstakt av balansräkningen.

Kinas ekonomi förbättras sakta allt eftersom Covid-restriktionerna gradvis lättas och aktiviteten börjar ta fart. Småföretagens förtroende ökar efter månader av nedgång, industriproduktionen överträffade förväntningarna i maj och Xi Jinping lovade att "stärka makropolitiska anpassningar och vidta mer effektiva åtgärder för att sträva efter att uppfylla de sociala och ekonomiska utvecklingsmålen för 2022 och minimera effekterna av Covid -19”. Det finns många utmaningar för att uppnå BNP-tillväxtmålet på 5,5 % för helåret, eftersom detta innebär att tillväxten kommer att behöva överstiga 7 % under andra halvåret. De största problemen ligger i bostäder som fortsätter att dra ner ekonomin, samtidigt som den komplexa internationella miljön och geopolitiska spänningarna skapar ytterligare osäkerhet.