MARKNADSÖVERSIKT

Ett av de största finanspolitiska och monetära experimenten slutade i tårar 2022. Det var trevligt så länge det varade, men investerare står nu inför en ny verklighet och nya utmaningar som resulterar i ett helt annat investeringslandskap. Den extrema politiken– nollräntor och underskott av aldrig tidigare skådad omfattning – bjöd in en ny gäst, som troddes vara död, till festen: inflationen. Det verkar som att marknadsaktörer behandlar inflation och räntor som en rak linje, d.v.s. höja räntorna, lösa problemet, tillbaka till grunderna – lugna och förutsägbara marknader. Detta ramverk är dock bara ett av många möjliga scenarier, eftersom de många tvära vändningarna – geopolitik, kvantitativ åtstramning, energiomställning, statliga/företags/privata obligationer – möjliggör en rad resultat som anses vara bortom alla gränser, eftersom investerare antar att de har ''sett allt''.

Obligationsförlusterna översteg 10 % under 2022 och detta drev upp avkastningen på alla tillgångar – finansiella och reala. S&P 500 sjönk med 18,1 % under 2022, med värdesektorer och defensiva sektorer som energi, allmännyttiga och dagligvaror som överträffade tillväxten i långvariga sektorer som informationsteknologi, sällanköpsvaror och fastigheter. Federal Reserve höjde räntorna med 4,25 % under 2022 och kommunicerade på flera presskonferenser sin avsikt att bromsa ekonomin och lönerna för att återställa prisstabiliteten. Medan Fed och många investerare är fokuserade på den snabba ökningen av priset på pengar, har en annan viktig variabel, mängden av pengar, minskat i år eftersom världens centralbanker har ägnat sig åt så kallad ''kvantitativ åtstramning'' och som ett resultat av detta har likviditeten i det finansiella systemet sjunkit dramatiskt. När dollarn blev mer knapp, ökade efterfrågan på dollarfinansiering och dollarn steg till den högsta nivån på flera decennier, vilket skapade en ond cirkel av ökade finansieringsbehov, illikviditet och dollarförstärkning.

Det senaste ECB-mötet 2022 var förmodligen det mest ikoniska mötet sedan Mario Draghi-eran. Precis som Draghi åtog sig att rädda euron 2013, åtog sig Christine Lagarde att döda inflationen genom att höja räntorna "avsevärt" och genom att visa "beslutsamhet och motståndskraft" och "inte sakta ner". Dessutom meddelade ECB en kvantitativ åtstramning på 15 miljarder euro/månad från och med Q1 2023. Med tanke på att centralbanken har köpt hela emissionen av statsobligationer under nästan 10 år, är behovet för privata investerare att längre fram absorbera dessa belopp något som aldrig tidigare förekommit, men ECB ser ut att vara fast beslutna att prova det. Den europeiska ekonomin har stått sig väl under 2022 med tanke på de enorma utmaningarna den står inför när arbetslösheten nått sin lägsta nivå någonsin och den ekonomiska aktiviteten hållit i sig relativt bra.

I likhet med 1992 hade de brittiska finansmarknaderna en svart september 2022. Storbritannien fick veta den tuffa vägen att epoken av billiga pengar och självbelåtenhet är över, eftersom marknaden dumpade pundet och brittiska statsobligationer efter Liz Truss regerings försök att subventionera energiräkningar och ge ofinansierade skattesänkningar i en tid av hög inflation och höga budget- och handelsunderskott. Intensiteten i försäljningen orsakade kaos och BoE var tvungna att ingripa eftersom finansiell stabilitet stod på spel. Pundet nådde ett intradagslägsta på 1,03 $ medan avkastningen på långfristiga obligationer översteg 5 %. BoE återställde stabiliteten i systemet och de brittiska tillgångarna återhämtade sig, men den avtagande ekonomin, fallande bostadspriser och stora finansieringsbehov är enorma utmaningar för beslutsfattarna under 2023.

Den svenska bostadsmarknaden är i rampljuset, då nedgången på 17 % från toppen i mars i kombination med den höga andelen hushållslån med rörlig ränta och den höga skuldsättningsgraden tyder på att ekonomin kan vara på väg mot mer problem. 64 % av svenskarna har inte långfristiga bolån med fast ränta och därför var genomslaget av Riksbankens räntehöjningar snabbt och smärtsamt. Även om BNP-siffrorna för tredje kvartalet var förvånansvärt starka, är det framöver troligt att stigande räntor och höga energipriser i slutändan kommer att leda till en svagare arbetsmarknad samt pressa hushållens köpkraft.

Kinas ekonomi och marknader led 2022 från dubbelsmällen av nollcovidpolitiken och den pågående fastighetskrisen. CSI 300 föll med 19,8 % under 2022 då landets ekonomiska och finansiella problem tillsammans med en push för att omfördela inkomster och förmögenhet undergräver den långsiktiga produktivitetstillväxten, samtidigt som frikopplingen från USA och den förknippade upplösningen av leveranskedjor och investeringsflöden bara gör saken värre. Investerare hoppas att regeringen och viktigast av allt PBoC kommer att stödja ekonomin, vilket i så fall, med tanke på Kinas enorma ekonomiska fotavtryck, kommer att ha en inverkan på världsekonomins konjunkturcykel.