MARKNADSÖVERSIKT

Under året präglades de globala marknaderna av en bankkris, volatila obligationsräntor som nådde den högsta nivån på 16 år och flera fall av geopolitisk turbulens. Ändå steg aktiekurserna på grund av en frenesi i AI-aktier, vilket tog de flesta prognosmakarna på Wall Street på sängen, medan obligationer lyckades göra en comeback i sista minuten med stigande kurser strax innan årets slut.

Den amerikanska ekonomin trotsade flera bakslag under året, inklusive skyhöga räntor, två amerikanska skuldtakskriser, tre regionala bankers fallering och en nedgradering av skuldbetyget, till att vara den starkast växande stora ekonomin i världen. Under fjärde kvartalet dikterades marknaderna återigen av investerarnas ränteförväntningar. Den här gången blev investerare alltmer optimistiska efter Jerome Powells duvaktiga svängning vid policymötet i december, då Fed tog en paus i sin ränteåtstramningskampanj och började diskutera möjliga räntesänkningar 2024. Fler positiva nyheter följde när inflationen sjönk till 1,9 % i november – lägre än centralbankens mål på 2 %. Efter ovanstående sjönk räntorna, vilket utlöste ett rally för aktier och obligationer. Under ett år som ansågs förlorat för obligationer, bidrog fjärde kvartalet till att vända årets förluster mot en uppgång på 8,4 % för det globala sammanlagda indexet, vilket avslutade året upp med 6 %. Dollarn hade sitt värsta år sedan pandemins början. Slutet på Federal Reserves historiska räntehöjningscykel, i kombination med optimism om att en lågkonjunktur kommer att undvikas, utlöste ett rally i amerikanska aktier och S&P 500 gav en avkastning på 11,2 % under fjärde kvartalet. Med ytterligare hjälp av AI-rallyt, som startade under andra kvartalet, steg S&P 500 24,2 % under året. Nasdaq gav en avkastning på 43,4 %, dess bästa året sedan 1999. Med inflationen tillbaka på centralbankens mål, växande konsumentförtroende, låga arbetslöshetssiffror och en stark ekonomi, har hopp väckts om att centralbanken har lyckats skapa en mjuklandning.

Oron för inflationen har också lättat i euroområdet, ner till 2,4 % i november, då energipriserna har fallit. ECB har också pausat sin räntehöjningskampanj, men verkar mer angelägna om att hålla räntorna på nuvarande nivåer. Eftersom Fed förväntas sänka räntorna tidigare, minskar detta ränteskillnaden mellan de två valutorna, vilket stöder eurons senaste framsteg gentemot USD. Under fjärde kvartalet stärktes EUR med 4,4 % mot USD, vilket avslutade året upp med 3,1 %. Euroområdets ekonomi minskade med 0,1 % under tredje kvartalet efter att ha stagnerat under större delen av året. Nästa års utsikter ser inte heller så bra ut eftersom blockets stödjande finanspolitik närmar sig sitt slut och länder börjar häva åtgärderna som syftat till att motverka inflationseffekterna. I ljuset av de senaste tecknen på ekonomiska svagheter, steg europeiska obligationer och de tyska 10-åriga obligationsräntorna nådde 2 %, lägsta sedan mars, utan hänsyn till Lagardes mer hökaktiga retorik. Europeiska aktierna steg i år, liksom andra globala aktier, eftersom optimismen kring de förväntade räntesänkningarna har uppvägt oron över Kinas ojämna återhämtning. Europeiska aktier steg med 8,3 % under fjärde kvartalet, vilket gjorde att årets uppgångar uppgick till 19,2 %. Bland annat har Grekland, Italien och Spanien gått bättre under året. Bankaktier slog också jämförelseindex, som återhämtade sig efter bankkrisens försäljning i mars, som resulterade i UBS:s övertagande av Credit Suisse.

Brittiska aktier förlängde uppgångarna för tredje året i rad och steg med 3,8 %, men underpresterade gentemot europeiska konkurrenter, då indexets tunga råvaruexponering tyngde utvecklingen. Gruvor och energiaktier var bland de sämst presterande europeiska sektorerna efter en återhämtning i globala leveranskedjor och Kinas svaga ekonomiska utsikter, som kastar en skugga över den globala efterfrågan. Ett starkare pund gav ytterligare press på företag som mäter sina intäkter i dollar. Även de inhemska aktierna påverkades av svaga makroutsikter. Även om inflationen sjönk till 3,9 % i november, så kostade det på. Bank of England har höjt räntorna till 5,25% vilket har höjt bolåneräntorna avsevärt. Detta i kombination med högre priser har skapat en levnadskostnadskris över hela landet. BNP sjönk med 0,1 % under tredje kvartalet, medan landets långsiktiga tillväxtutsikter har dragits ner på grund av högre skatter som syftar till att ta itu med den offentliga skulden.

Sverige har under hela året brottats med en stagnerande ekonomi, stigande arbetslöshet och en trög fastighetssektor. Inflationen har varit roten till många av dessa problem. Sedan priserna sköt i höjden 2022 har centralbanken varit tvungen att aggressivt höja räntorna. Svenska hushåll har drabbats särskilt mycket då deras bolåneräntor endast är bundna för korta perioder. Detta har varit uppenbart från sjunkande konsumentförtroende, krympande ekonomi, ras i bostadsbyggandet och en kraftig nedgång i utlåningen. Konkurserna steg med 29 % under 2023, till den högsta nivån sedan 1990-talet. Den överbelånade fastighetssektorn fortsätter att lida eftersom den måste återfinansiera skulder på mycket högre nivåer och vissa företags kreditbetyg har nedgraderats till skräp. Sett från den ljusa sidan så börjar Riksbankens ansträngningar ge resultat, då den totala inflationen sjönk under 3 % i december. Svenska aktier steg 17,3 % under 2023, med stöd av ett positivt globalt sentiment. Valutasvagheter i mitten av året drev SEK till rekordlåga nivåer och stöttade stora exportföretag. Efter dessa valutasvagheter ingrep centralbanken i september och rullade igång ett program för att sälja en del av sina USD- och EUR-reserver i utbyte mot SEK. Sedan dess har SEK stigit och stängde året upp med 3,1 % mot USD och mestadels oförändrat mot EUR.

Kinesiska aktier såg utländska utflöden fyra månader i rad under andra halvåret, då aktier rasade med -11,4 % under 2023. Investerares förhoppningar om ett post-pandemi-rally krossades mitt i en svag ekonomisk återhämtning och desinflationstryck. Medan detta borde ha tillåtet regeringen att höja det ekonomiska stödet, blev marknaderna besvikna över att inse att statlig stimulans hölls tillbaka på grund av landets förhöjda lokala skuldnivåer. Den inhemska konsumtionen har varit svag eftersom ungdomsarbetslösheten är rekordhög och högt skuldsatta hushåll väljer att spara istället för att spendera. En kvarstående fastighetskris efter en rad fastighetsutvecklares fallering, har drivit bort investerare. Demografiska problem (dvs. åldrande befolkning) och spänningar med väst har eskalerat ansträngningarna att diversifiera globala leveranskedjor bort från Kina. Ett av länderna som har gynnats mest av detta är Indien. Till skillnad från Kina har Indiens yngre befolkning, ekonomiskt tillväxtorienterade regering och starka band med väst gjort det till en tilltalande destination för investerare på tillväxtmarknaderna. Tillväxtmarknaderna steg med 7 % under 2023 och underpresterade jämfört med utvecklade länder, tyngt av Kina. På andra håll i Asien har Japan äntligen undkommit deflationen efter att landet hävt restriktionerna från pandemitiden, vilket har stöttat konsumtionen. Japans aktiemarknad upplevde ett återuppvaknande i ljuset av Warren Buffetts ökade investering på marknaden och pågående företagsreformer, som avser att öka avkastningen på eget kapital, vilket har utlöst en våg av aktieåterköp. Inflöden stöddes ytterligare av en svag JPY och av att landet blev ett "Kina-alternativ". Efter år av styrning av avkastningskurvan för att hålla nere räntan visade Bank of Japan tecken på att lossa greppet om avkastningen, men den ökande ränteskillnaden mot USD har fått JPY att depreciera med 7,57 % under 2023.

Inom råvaror sjönk råoljan med 21 % under de senaste tre månaderna, vilket sänkte årets uppgång till 10,7 %, vilket vände på eventuella vinster som genererats av produktionsnedskärningarna av OPEC+ under tredje kvartalet. Guld å andra sidan ökade med 11,6 % under fjärde kvartalet, vilket stod för det mesta av uppgången på 13,1 % under året. Under året hölls guldutvecklingen tillbaka eftersom investerare förväntade sig högre räntor under längre tid, vilket drev ut sökare av säkra tillgångar från marknaden. Dock ökade Israel-Hamas-konflikten efterfrågan på tillflyktstillgången och i och med att Fed blev mer duvaktiga under fjärde kvartalet, rusade guldet.